Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for mars, 2010

Finns det ingen ände på det här eländet. Är det bara i Dalarna som det här är så infekterat? I dag kan man läsa ett hotbrev som skickats till en chef på Länsstyrelsen där man antyder både det ena och det andra. Jag refererar inte så mycket här men den som är intresserad kan läsa vidare på länken. För det första så kan man fundera över nivån på våra förtroendevalda.. Sen blir jag fundersam över när han beskriver den här maffians system att hålla koll på vargspårarna ”med minutprecision var de är och vad de sysslar med”. Varför gör man det om man inte har väldigt ljusskygga aktiviteter på gång själv?

Tidigare har även kommunalrådet i Rättvik uttalat sig om tjuvjakten, – ”jag skulle inte anmäla ett misstänkt jaktbrott eller misstänkt illegal jakt på varg och det finns det brett stöd för den inställningen. Om jag anmälde en person som jag misstänker ha jagat varg illegalt, skulle jag vara politiskt död, säger Inge Östlund.”

Vet inte om jag överreagerar men jag är så fruktansvärt trött på den här mentaliteten som härjar i skogarna här. Från 80-talet när jag själv jagade i Västerdalarna så har jag inget minne alls av något liknande hat. Vi hade en nedvandrad järv ett år på mitt jaktområde och det året såg vi inte till någon älg under hela jakten men jag hörde ingenting om att någon av oss skulle hata järven för det. Och under 90-talet när jag bodde i Nås så förekom det nog vissa antydningar om ”SGT” men jag upplevde inget öppet hat. Varför har det blivit så här, vi har faktiskt inte någon speciellt stor vargstam i Sverige.

Vägen upp till Hoberget, vargskräck (hat)?

Read Full Post »

Läste i Dalarnas Tidningar för några dagar sedan att Länsstyrelsen överväger att förbjuda ensamarbete för Naturbevakare på grund av alla hot de får utstå. Senast handlar det om en tjänsteman som blev hotad av virkeskörare när han efter att ha väntat en längre stund gick fram och frågade hur länge till de skulle blockera vägen. Men det handlar om alla former av hot, jag citerar ”Det handlar om verbala hot, men också att vargspårarna fått sina bildäck sönderskurna och att folk skjutit med bössa skrämskott i luften för att bli av med spåraren.”

Det är sorgligt när man läser insändarkommentarerna (som alltid urartar), då funderar man verkligen på om man ska våga bo på dalaskogarna. Det här klientelet vill helt enkelt inte se eller höra annat än deras egna ”sanningar”. De får det att låta som om debatten handlar om att den här tjänstemannen inte respekterade virkeskörarnas jobb när artikeln i själva verket handlar om arbetssituationen för Naturbevakarna. Studerar man kommentarerna så verkar det som om dalaskogarnas invånare mest består av ”Hillbillies” som tar lagen i egna händer, och det vill jag helst inte tro.

Någonstans i Grangärdeskogarna

Read Full Post »

Nu börjar det närma sig påsk, Gästrikkonst och utställningen på Sandbacka Park. Har plockat och filat på en del detaljer i dag men känner mig fortfarande inte riktigt klar. Jag kan inte  börja rigga skärmar och hänga tavlor förän efter lunch dagen före utställningen öppnar. Därför gäller det att allt stämmer när jag kommer dit och det gör mig lite stressad. Men det brukar ju ordna sig på något sätt…

”Vill inte vara med på bild”, Råbock från Sågen, Dalarna, april 2009

Read Full Post »

Kan inte sluta förundras över jägarförbundens (som de tycker) rätt att diktera villkoren för arters utbredning eller till och med vara eller icke vara. (Känns lite som en parallell till helt andra sorters förbund.) Blir än mer förundrad över deras inflytande över politiken i Sverige. Läser i DalaDemokraten att Jägarförbundets Dalakrets haft möte i Hedemora. Där kommer de bland annat fram till att vargen är det som mest stör jakten… Sen sätter de en policy att det endast ska finnas ca 150 vargar i max 15 revir. Inget län ska ha mer än 2 revir… En annan sak de applåderar är att man tillåter björnjakt i ett naturreservat i Venjan… Slutligen klappar de sig om magen och tycker de nått ganska långt men att det fortfarande finns mycket att göra framöver… Sanslöst tycker jag.

Det är ju ingen myndighet vi talar om utan föreningar som borde ha samma status som idrottsföreningar, friluftsföreningar eller varför inte fotoföreningar. Även jakten är ju sedan länge enbart en hobby- och fritidssysselsättning. Jag skulle vilja se pressen referera från Naturfotografernas årsmöte när de kommer fram till att vargbiotoperna i Sverige borde tåla en stam på minst 800 djur och att alla naturreservat självklart även borde vara fredade från all form av jakt. Vi kanske borde börja släppa sådana pressmeddelanden från alla föreningar som har något med friluftsliv och natur att göra?

Jag är ingen jakthatare eller ens jaktmotståndare. Jag har en hel del vilt på mitt samvete själv även om det är ganska många år sedan. Jag tycker bara att det har spårat ur. Jag vill se livskraftiga stammar av allt vilt som hör hemma i de olika biotoperna som Sverige består utav. I områden med mycket varg får jägarna en mindre tilldelning på älg, det tycker jag att de måste acceptera. Det finns ingen i Sverige som måste jaga för sin överlevnad, skulle det bli lite mindre kött i frysen så finns det falukorv att köpa på konsum.

Bilden är tagen i gömsle, juni 2007 på Hälsingeskogen

Read Full Post »

En riktig vårdag där man kände att det var på väg åt rätt håll trots all snö som fortfarande ligger kvar i skogen.

Read Full Post »

Vårisar

I går sken solen och vägarna var torra och bara, i dag har vi full snöstorm. Det har säkert kommit en decimeter nysnö hittills men det är väl som det ska vara den här tiden. Själv har jag dock tröttnat på snö den här vintern.

En bild från i söndags, ån bakom huset

Read Full Post »

Ett ämne som berör. Med anledning av ett inlägg av Terje så tänkte jag försöka formulera mina tankar kring ämnet. När man ser på kommentarerna till Terjes inlägg så förstår man att det är ett ämne som folk har åsikter om, kanske främst vi fotografer. Sen kan man även ana lite ”nättroll” på en del håll också, dvs att mothugget kanske främst beror på vem som säger vad och inte vad någon säger men det är en annan sak.

Jag kanske ska börja med att förklara hur jag fotograferar. Jag kör jpeg i kameran och det beror inte på någon puritansk idé om att ”göra bilden i kameran” fanatism utan beror enbart på att jag kommit fram till att om man exponerar någorlunda rätt så blir bilden tillräckligt bra. Sen har jag alla ”reglage” i kameran väldigt lågt ställda så att jag kan korrigera det som behövs i efterbehandligen ändå. Slutligen inbillar jag mig att jag behöver lite mindre tid vid datorn än om jag körde raw. De extrema perfektionisterna skulle väl heller aldrig komma på idén att använda ”fourthirds” (Olympus) systemet även om jag har svårt att tro att det syns på den printade bilden.

När det gäller efterbehandlingen så justerar jag ofta nivåer och kontrast en del och innan jag gör klar en bild för utskrift så skärper jag upp den efter behov. När det gäller att beskära bilder så är jag ganska restriktiv, oftast sker det bara när jag vill ha en kvadrat. Andra fall när jag kan tänka mig att beskära är om jag behöver räta upp en bild en aning. Jag beskär aldrig så mycket att det inte skulle gå att göra en rejäl utskrift av bilden. Något annat som jag själv (när det gäller mina bilder) anser vara tabu är att ta bort eller lägga till något i bilden, där är jag väldigt hård mot mig själv. Det händer i enstaka fall att jag gör någon dubbelexponering och eftersom Olympus inte medger detta i kameran (E3) så gör jag det i efterhand, men då anger jag alltid ”dubbelexponering i datorn”. För att i möjligaste mån komma undan detta så har jag börjat med en teknik att flytta fokus under exponeringen för att fånga två ”bilder” på samma exponering.

När det gäller andras bilder så ser jag inga stora problem så länge folk anger vad de gjort med bilden i de fall de gjort några större ingrepp. Jo en sak, lägga till och ta bort, ganska aktuellt när man läser en del fototidningar. Börjar man plocka ihop en bild med förgrund från en bild, ett djur från en annan och himlen från en tredje då anser jag definitivt att det inte är ett fotografi längre. Däremot kan det kanske fortfarande vara konst, om man anger vad man gjort.

Kanske en helt annan sak men ändå, för att jag ska tycka att en bild är riktigt bra så ska den hålla för sig själv. Det vill säga jag ska inte behöva veta omständigheterna om hur en bild kommit till för att bedöma den. En dålig bild blir inte bättre för att man har vandrat med 30kg packning 10 dagar och sedan legat i ett gömsle en vecka innan man tog bilden. Får man däremot en bra bild efter detta hamnar det nog i ett annat läge, svårt det här 😉

Vinter därhemma, bilden är från januari i år.

Read Full Post »

Older Posts »