I helgen gick jag en vända i skogen nedanför Uvberget här hemma. Mot nordost är en rasbrant där skogen är fantastiskt fin. Mossor och lavar, blandat löv och gran och många träd i olika stadier av förfall. Området är inte stort, kanske 300×70 meter men känslan är stor.
Uppe på berget fram till branten har Hedin redan avverkat skogen, vissa träd upp till 150-200 år. Nu upptäckte jag att Mellanskog snitslat kanten nedanför så långt upp man kan nå med en skördare upp mot branten. Skogen nedanför kan jag inte säga så mycket om. Det är en planterad granskog i 60-årsåldern visserligen med inslag av löv. Det jag reagerar på är att man inte anser sig ha råd att lämna 10-20 meter granskog längs kanten. Nu är risken stor att även den artrika branten torkar ur och förstörs.
Bedrövligt är väl det minsta man kan säga…
Så är det…