Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘biologisk mångfald’

Jag har reagerat på de motstridiga budskap som kommer från SLU (Sveriges Lantbruks Universitet) vad gäller tillståndet i våra skogar, biologisk mångfald och läget för densamma i våra Svenska skogar. Oftast tycker jag att de fokuserar mycket mer på produktion och möjligheter att behålla eller till och med öka produktionen, ibland kommer ekologi och biodiversitet i någon bisats med vissa undantag. Rapporter från Artportalen och Centrum för biologisk mångfald hör till de positiva undantagen när det gäller dessa områden.

Jag har också sett en del kritik från forskarhåll att om man läser forskarrapporterna så är de mer balanserade än de pressreleaser och artiklar som presenteras i media. Det är mycket möjligt men det är det som presenteras i media som gemene man och beslutsfattare läser och tar till sig.

Det här gjorde att jag bestämde mig för att titta lite närmare på hur fakulteten för skogsvetenskap på SLU är uppdelad, se nedan. Utan att veta exakt så tycker jag att tre till fyra av institutionerna nedan verkar ha fokus på skogens ekologi och biologisk mångfald, de övriga 8 till 9 institutionerna ser ut att koncentrera sig på forskning för att utveckla och stärka produktionen inom den skogliga verksamheten.

Min enkla tanke är då att man oftast finner det man letar efter.

(Observera att detta endast är mina egna reflektioner över hur det skulle kunna hänga ihop.)

SLU

Fakulteten för skogsvetenskap

Institutionen för ekologi

Hur ska vi bruka mark, vatten och skog utan att arter försvinner och
ekosystemtjänster sätts ur spel? Om vi ska kunna lösa dessa ödesfrågor
krävs stora insikter i arters ekologi och hur ekosystemen fungerar.
Institutionen för ekologi utbildar, forskar och samverkar för en klok
användning av naturens resurser i framtiden.

Institutionen för skogens biomaterial och teknologi

Institutionen utför grund- och forskarutbildning samt forskning som
bidrar till en utvecklad biobaserad ekonomi med skogens biomaterial
som en viktig resurs.

Institutionen för skogens ekologi och skötsel

Vårt uppdrag är att verka för ökad förståelse av skogliga ekosystem och
de processer som driver dessa, samt att vidareutveckla principerna för
hur skogsekosystem ska förvaltas.

Institutionen för skogens produkter

Institutionen för skogens produkter tillhör fakulteten för
skogsvetenskap och är belägen på Ultuna Campus I Uppsala.

Institutionen för skoglig fältforskning

Enheten för skoglig fältforskning bildades 2004 och utgörs dels
av alla skogliga försöksparker och fältforskningsstationer, dels alla
långtidsförsök som Fakulteten för skogsvetenskap har.

Institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi

Institutionen bildades i slutet av 70-talet när Skogshögskolan flyttade
till Umeå. Antalet medarbetare har sedan dess stadigt ökat och uppgår
idag till ett 100-tal, postdoktorer, gästforskare och doktorander inräknade.
I slutet av 90-talet väcktes idén att bilda ett forsknings- och
utbildningscenter i experimentell växtbiologi, Umeå Plant Science Centre (UPSC),
tillsammans med institutionen för fysiologisk botanik vid Umeå universitet.

Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi

Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi bedriver både grundläggande
och tillämpad forskning med fokus på interaktioner rörande växter, patogener,
symbiotiska mykorrhizasvampar och nedbrytarsvampar samt andra
mikroorganismer och deras roll i skog och jordbruk.

Institutionen för skoglig resurshållning

Vår verksamhet är inriktad på att kombinera forskning och fortlöpande miljöanalys
med ämnesöverskridande projekt, vilket ger unika möjligheter att utveckla
helhetskoncept för ett hållbart nyttjande av naturresurserna.

Institutionen för skogsekonomi

På institutionen för skogsekonomi bedrivs verksamhet inom forskning och undervisning
framför allt inom ämnena nationalekonomi, skogsekonomi och skogspolitik,
tillämpat inom naturresurser, framför allt knutet till skogen.
Institutionens medlemmar är också knutna till Centrum för Miljö- och Naturresursekonomi i Umeå (CERE). Vid institutionen finns också redaktionen för tidskriften Journal of Forest Economics, samt huvudkontoret för EFINORD (NorthernEuropean Regional Office of the European Fore).

Skogsmästarskolan

Skogsmästarskolans huvudsakliga verksamhetsområden är utbildning,
forskning och uppdragsverksamhet.

Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap

Institutionen är en del av den skogsvetenskapliga fakulteten vid Sveriges
lantbruksuniversitet och är stationerad i Alnarp, i sydvästra Skåne.
Här bedrivs undervisning och forskning inom ämnena skogsskötsel, skoglig planering,
naturvård, skogshistoria,skogspolitik och tropisk skogskötsel.
Institutionen har en internationell prägel både när det gäller forskningen och undervisning.

Institutionen för vilt, fisk och miljö

Institutionen är en del av SLU:s fakultet för skogsvetenskap. Basen är i Umeå med
verksamhet över hela Sverige och utomlands.Institutionens samlade ansvar är
forskning, utbildning, fortlöpande miljöanalys (FOMA) och samverkan inom det
zooekologiska området.På avancerad nivå ger vi det internationella masterprogrammet
i vilt- och fiskförvaltning.

Institutionen för mark och miljö

Vår forskning söker kunskap om samspelet mellan människan, marken, växten och den
omgivande miljön i skogs- och jordbrukslandskap samt urbana miljöer.
I miljöövervakning och miljöanalys och i långliggande fältförsök följs
tillstånd och förändringar upp.


En bild från mitt närområde 2014
1__7d_0586_20140104

Read Full Post »

Jag blir skogstokig på delar av skogsnäringen och samvetslösa ”experter” som mässar ut budskapet att skogsnäringen ska rädda klimatet genom att hugga mera och och öka produktionen. De mest extrema talar till och med om att vi borde hugga i reservaten för att rädda klimatet och förse Sverige med fossilfria bränslen. Samtidigt målar de upp bilden som ansvarstagande med respekt för djur och natur.

1_knoande_2472_20140726Knoände, Tiomilaskogen.

Tittade lite på LRF’s sidor;
”I den svenska skogspolitiken är produktions- och miljömål jämställda.”

”Vi bedriver vår verksamhet på ett ärligt och ansvarsfullt sätt så att vi bidrar till en positiv och hållbar samhällsutveckling.”

”Vi skapar trovärdighet genom kompetens, öppenhet och respekt för människor, djur och natur.”

Vad jag har sett så motarbetar de alla former av restriktioner för att skydda natur, produktionsmålet är helt överordnat allt annat vad jag kan se.

2_orsala_4468_20150501Orsala, Nås

Det som i stort sett omöjliggör en diskusson är att man ser ökad produktion som den enda vägen och där presenterar alla möjliga och omöjliga teorier som om det vore fakta för att försvara det ökade uttaget ur skogen och samtidigt påstår att de värnar om mångfald och ekosystem. ”Energibehoven ökar och det ställer högre krav på rationellt brukande av skogen” hörde jag senast. Det visar väl att allt annat är underordnat.

3_korsan_4494_20150509Korsåskogen, Falun-Hofors

Vi måste se till att produktions- och miljömålen verkligen blir jämställda (och i miljömålen ingår ekologi och biologisk mångfald). Innebär det lägre produktion så är det så, tyvärr. Vi måste ta vara på de få fungerande ekosystem vi har kvar i våra naturskogar. Om vi nu skulle lyckas rädda klimatet genom att göra alla våra skogar till plantager, vad är det vi har räddat då…

7_norn_5006-pano_20160925Norn, Hedemora

Det som stör mig är att man inte är ärlig och säger som det är. Att ha mage att påstå att man värnar om naturen och ekosystemen samtidigt som man i praktiken vill öka uttaget ur skogen och averka de få skogar som aldrig varit kalavverkade tidigare det är uselt. Det påminner väldigt mycket om Orwells nyspråk det man håller på med.

4_korsan_4496_20150509Korsåskogen, mot Storvik

5_bjorbo_4739_20150811Björbo

6_rankhyttan_4871_20160318
Rankhyttan

8_nisshyttan_24437-pano_20160729Nisshyttan, Säter

Read Full Post »

I helgen gick jag en vända i skogen nedanför Uvberget här hemma. Mot nordost är en rasbrant där skogen är fantastiskt fin. Mossor och lavar, blandat löv och gran och många träd i olika stadier av förfall. Området är inte stort, kanske 300×70 meter men känslan är stor.

Uppe på berget fram till branten har Hedin redan avverkat skogen, vissa träd upp till 150-200 år. Nu upptäckte jag att Mellanskog snitslat kanten nedanför så långt upp man kan nå med en skördare upp mot branten. Skogen nedanför kan jag inte säga så mycket om. Det är en planterad granskog i 60-årsåldern visserligen med inslag av löv. Det jag reagerar på är att man inte anser sig ha råd att lämna 10-20 meter granskog längs kanten. Nu är risken stor att även den artrika branten torkar ur och förstörs.

01__7d25437_20161126

02__7d25444_20161126

03__7d25465_20161126

04__7d25443_20161126

05__7d25463_20161126

 

Read Full Post »

Uvberget igen, eller vad är begreppet ”naturvärde” värt.
För ett par år sedan fick jag höra att en vacker skog uppe på Uvberget här hemma skulle avverkas. Vi fick dock dit folk från kommunen som inventerade området. Flera nyckelarter hittades och man avsåg att göra ett kommunreservat av området. Här skrev jag om läget då.

I går morse gick jag turen över berget och när jag kommer till de centrala delarna som var tänkt som reservat så är det mesta av skogen borta. En skördare står kvar så jag antar att man inte är färdig än.

Man har visserligen lämnat rätt tätt med frötall men det kommer aldrig att bli samma fina blandskog med lavar, död ved och en del träd upp mot 200 år. Man har också dumpat virke rätt över en levande myrstack. Jag ångrar att jag inte tog ut positioner för myrstackar och annat intressant sist jag var här, nu är de näst intill omöjliga att hitta.

Jag återkommer när jag vet mer om anledningen till att reservatsbildningen ej blev av. Det är Karl Hedin som äger marken och med hans inställning till natur, naturvård och biologisk mångfald så antar jag att det inte gick att komma överens. Det är en av få personer som jag tycker riktigt illa om.

Här är lite färska bilder,

1__7D24334-Pano-2_20160723

2_IMG_1932_20160723

3_7D24342_20160723

4_IMG_1942_20160723

5_IMG_1952_20160723

6_IMG_1959_20160723

7_IMG_1963_20160723

8_IMG_1968_20160723

9_IMG_1934_20160723

10_IMG_1940_20160723

 

Read Full Post »

Hade en diskussion med en vän angående de senaste turerna i rovdjursfrågan. Jag tror han har en lite annan inställning än vad jag har när det gäller hur det kommer att gå för våra rovdjur. Men en poäng han har är ”Vad gör vi för alla andra hotade arter?

Så jag tog en titt i ”Rödlistan” för Sverige och det är ingen munter läsning. Begränsade mig här till enbart fåglar och däggdjur. Många arter på ruinens brant eller på väg dit, några har redan lämnat oss. Nu kan man ju hävda att de här arterna finns ju i andra delar av världen. Men varför ska vi vänta tills vi har samma situation som för tigern och noshörningen?

Det stora problemet för många av de här arterna är faktiskt vad vi gör med vår natur. I det storskaliga skogsbruket och jordbruket finns ingen plats för dessa arter.

tretahacke_lovasen_banner_20101114

Så, vilka ska vi försöka rädda kvar här i Sverige?
Vilka måste vi ge upp?
Finns resurserna och viljan att behålla de arter vi ännu har kvar i landet?

NATIONELLT UTDÖD

  • blåkråka
  • härfågel
  • lunnefågel
  • mellanspett
  • stortrapp
  • svart stork
  • svartbent strandpipare
  • tofslärka
  • vit stork

AKUT HOTAD

  • Bechsteins fladdermus
  • fjällgås
  • fjällräv
  • fjälluggla
  • pipistrell
  • rödspov
  • sydlig kärrsnäppa
  • tornuggla
  • vitryggig hackspett

STARKT HOTAD

  • Leislers fladdermus
  • sydfladdermus
  • barbastell
  • dammfladdermus
  • fältpiplärka
  • kentsk tärna
  • kornsparv
  • pungmes
  • sommargylling
  • svarthalsad dopping
  • tretåig mås
  • varg
  • vinterhämpling
  • ängshök

SÅRBAR

  • gulhämpling
  • jaktfalk
  • lundsångare
  • myrspov
  • nordsångare
  • bergand
  • berglärka
  • bivråk
  • brushane
  • dvärgsparv
  • fransfladdermus
  • hämpling
  • höksångare
  • järv
  • knubbsäl (östersjöbestånd)
  • kungsfiskare
  • ortolansparv
  • pilgrimsfalk
  • rosenfink
  • roskarl
  • rödstrupig piplärka
  • skräntärna
  • småfläckig sumphöna
  • småtärna
  • storspov
  • svarttärna
  • sydlig gulärla
  • tumlare
  • utter
  • årta

NÄRA HOTAD

  • brandkronad kungsfågel
  • busksångare
  • flodsångare
  • gräshoppsångare
  • jorduggla
  • lappuggla
  • salskrake
  • svärta
  • trastsångare
  • vassångare
  • backsvala
  • berguv
  • blå kärrhök
  • brunand
  • drillsnäppa
  • dubbelbeckasin
  • ejder
  • fjällvråk
  • gråtrut
  • göktyta
  • havsörn
  • kornknarr
  • kronhjort
  • kungsörn
  • lappmes
  • lavskrika
  • lo
  • mindre flugsnappare
  • mindre hackspett
  • nattskärra
  • nötkråka
  • rapphöna
  • rördrom
  • silltrut
  • smålom
  • stjärtand
  • svarthakedopping
  • sånglärka
  • sädgås
  • taiganäbbmus
  • tallbit
  • tobisgrissla
  • tornseglare
  • tretåig hackspett
  • turkduva
  • vaktel
  • videsparv
  • vikare

Read Full Post »