Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘biologisk mångfald’

Nu har det gått någon vecka sedan Naturfotofestivalen i Vårgårda och jag har hunnit samla mina intryck. Som alltid så var det en trevlig helg, fina bildvisningar och trevliga möten. Tyvärr hann jag inte med att träffa alla som jag tänkt och jag saknade även några vänner som inte var där i år. Med lite perspektiv på min egen bildvisning så känner jag mig ”halvnöjd”. Jag hade kunnat gjort det lite bättre men det gav ändå mersmak. 🙂 Nu är det bara att vänta på festivalen i Ski.

Så är det dags att börja fundera på tema och bilder för Gästtrikkonst i påsk, måste ha de stora dragen klara under nästa vecka men det lutar åt ett tema i den biologiska mångfaldens tecken. Den här gången kommer jag att hänga mina bilder på Högbo bruk. Det är också något att se fram emot.

Förutom mer nära problem och tankar så funderar jag förstås över hur det ska gå med våra naturskogar, det ser inte så ljust ut som skogsnäringen går fram. Det är bara att hoppas att folk vaknar och ser förbi propagandan de sprider. Vi har bara den gammelskog vi har, det som försvinner är borta för alltid.

En bild från en promenad i min närmaste skog i lördags
1__7D29793_20171118

 

Read Full Post »

Hållbart, förnyelsebart, bioekonomi, fossilfritt, de nya inneorden som industrin och politiker svänger sig med nu låter ju väldigt bra, nyttigt och grönt men vad säger de egentligen. Allt beror förstås på vem som säger det men i 99 procent av fallen så är det bara säljsnack. Säljsnack för att vi ska köpa deras ”lösningar” om ökad ”grön” tillväxt. Vi gör det också gärna för att det är bekvämt att kunna fortsätta som förut men lite ”grönare”. Den obekväma sanningen är dock att vi inte kan fortsätta som vi gjort. Evig tillväxt och ökad konsumtion fungerar inte om vi bryr oss om naturen och det vilda, och på lite längre sikt klimatet och vår egen överlevnad.

Hållbart är bra men få vill förstå vad det egentligen innebär, det är mycket lite av det vi håller på med i dag som är hållbart och skogsbruket är definitivt inte hållbart som det drivs nu. Hållbart för mig är att vi inte tar ut mer av naturen än naturen kan ge utan att den utarmas.

Förnyelsebart låter också bra men ser vi till exempel på skogen så tycker jag det är tveksamt att kalla den förnyelsebar, åtminstone inte inom rimlig tid. I vårt nuvarande skogsbruk så har den en omloppstid på ca 70 till 100 år och ser vi till en skog som får sköta sig själv så ligger nog omloppstiden på minst 400 – 700 år. Allt är en fråga om tidsperspektiv, olja och kol är också förnyelsebart om vi ser till en omloppstid på några miljoner år. Tittar vi på salix och energisskog så hamnar vi i ett annat läge men det är oftast inte den typen av odlingar man syftar på när man talar om förnyelsebar energi.

Bioekonomi och fossilfritt känns som en katastrof som det marknadsförs nu, det vill säga som en lösning på alla problem. Biobränsle är bra och ska användas där det gör störst nytta men det kommer aldrig att räcka till allt, framförallt inte om vi räknar med att det ska lösa problemen med vår ständiga tillväxt. Om vi bryr oss om naturen och den biologiska mångfalden så kan vi inte ta ut mer biomassa ur naturen än vad naturen tål och där tror jag redan vi nått gränsen. Där hugger genast motståndarna och säger ”Är det bättre med fossila bränslen då?”.  – Nej det är inte bättre men då är vi tillbaka till den obehagliga sanningen att vi inte kan öka tillväxten, vi måste till och med ställa om till ett lägre brukande. Sen är det också så att biobränsle släpper ut lika mycket kol som det fossila bränslet när man eldar upp det. Hur man än vänder sig så måste vi dra ner på förbrukningen om det ska göra någon skillnad.

Massafabrik söder om Gävle.OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Kalhygge vid Knoände i nordvästra Värmland.OLYMPUS DIGITAL CAMERA

 

Read Full Post »

I lördags var jag på en intressant tillställning. Gav mig av genom Bergslagsskogarna för att anlända till Bredsjö på eftermiddagen. Ylva Lindberg hade ordnat en skogsdag med några väldigt intressanta föreläsare vid Bredsjö smedja i skogarna norr om Hällefors.

1__DSF0133-Pano_20170429

Medan jag väntade på att det skulle börja så anslöt Ulf Risberg, kul att få en pratstund. När det började dra ihop sig så var smedjan ganska välfylld. Först ut var författaren Sten Björnulfson som bland annat skrivit boken ”Rösterna i skogen”. Han berättade hur boken kommit till genom hans ångest över hur illa det är ställt med skogarna där han har sin stuga. Intressant och säkert en tankeställare för många när någon sätter ord på saknaden och minnena.

2__DSF0141_20170429

Sen var det dags för Sebastian Kirppu att med inlevelse och hårda fakta beskriva läget för den svenska skogen och den mycket dystra framtiden om inget radikalt sker, och det ganska snabbt. Han beskrev också hur skogsnäringen trixar med statistik och alternativa fakta för att skönmåla sin verksamhet. Sebastian är en av de bästa jag vet när det gäller att ta våra skogar i försvar och det med hjälp av väl underbygda fakta. Han har också en förmåga att sakligt ta debatten med skogsnäringen som få andra, synd att de inte vågar ställa upp i en offentlig debatt bara. Samtidigt säger det en hel del om näringen.

3__DSF0149_20170429

Efter fika och lite mingel så var det dags för dagens sista föreläsare, Mikael Karlsson från Silvaskog. Jag visste inget om Mikael och jag måste erkänna att när jag såg honom i ”jägmästaruniform” så var jag var lite tveksam innan han satte igång. Långt tillbaka har jag själv en bakgrund från ”skogssidan” och jag hade kanske lite förutfattade meningar. Men han överaskade mycket positivt och jag kan bara säga, får ni chansen så lyssna på honom. Han talade om hyggesfritt skogsbruk enligt Lübeckmodellen. Mikael bjöd på sig själv och berättade sin historia från det han började i skogen som 16-åring, sina tankar och försök med hyggesfritt och fram till där han och företaget är i dag. Mikael visade också flera modeller där man kan se att dagens trakthyggesbruk inte kan mäta sig med Lübeckmodellen ens ekonomiskt över tid. Det framkom också att skogsnäringen satsat ganska stora medel för att smutskasta och försöka sänka hans idéer och företag för några år sedan. Även här tycker jag det säger en hel del om vad näringen håller på med. Någon som tror att de nu helt plötsligt brinner för att rädda världen och klimatet utan tanke på egen ekonomisk vinning?

5__DSF0159_20170429

Sammantaget så bekräftar väl allt min ganska mörka bild av framtiden när det gäller våra kontinuitetsskogar och den biologiska mångfalden. Samtidigt får jag en vag känsla av att det faktiskt börjar hända något, att en opinion växer sig starkare och börjar höras, men det är mycket bråttom om vi ska hinna.

4__DSF0155_20170429

Fyra timmar gick mycket fort och vi skulle lätt ha kunnat fortsätta en eller två timmar till. Kul att träffa både gamla och nya bekantskaper. Kul att få en pratstund med Ulf, kul att träffa Helena Björnström, Helena Backius och Ylva Lindberg. Ett stort tack till Ylva som gjorde detta möjligt.

Read Full Post »

Jag har reagerat på de motstridiga budskap som kommer från SLU (Sveriges Lantbruks Universitet) vad gäller tillståndet i våra skogar, biologisk mångfald och läget för densamma i våra Svenska skogar. Oftast tycker jag att de fokuserar mycket mer på produktion och möjligheter att behålla eller till och med öka produktionen, ibland kommer ekologi och biodiversitet i någon bisats med vissa undantag. Rapporter från Artportalen och Centrum för biologisk mångfald hör till de positiva undantagen när det gäller dessa områden.

Jag har också sett en del kritik från forskarhåll att om man läser forskarrapporterna så är de mer balanserade än de pressreleaser och artiklar som presenteras i media. Det är mycket möjligt men det är det som presenteras i media som gemene man och beslutsfattare läser och tar till sig.

Det här gjorde att jag bestämde mig för att titta lite närmare på hur fakulteten för skogsvetenskap på SLU är uppdelad, se nedan. Utan att veta exakt så tycker jag att tre till fyra av institutionerna nedan verkar ha fokus på skogens ekologi och biologisk mångfald, de övriga 8 till 9 institutionerna ser ut att koncentrera sig på forskning för att utveckla och stärka produktionen inom den skogliga verksamheten.

Min enkla tanke är då att man oftast finner det man letar efter.

(Observera att detta endast är mina egna reflektioner över hur det skulle kunna hänga ihop.)

SLU

Fakulteten för skogsvetenskap

Institutionen för ekologi

Hur ska vi bruka mark, vatten och skog utan att arter försvinner och
ekosystemtjänster sätts ur spel? Om vi ska kunna lösa dessa ödesfrågor
krävs stora insikter i arters ekologi och hur ekosystemen fungerar.
Institutionen för ekologi utbildar, forskar och samverkar för en klok
användning av naturens resurser i framtiden.

Institutionen för skogens biomaterial och teknologi

Institutionen utför grund- och forskarutbildning samt forskning som
bidrar till en utvecklad biobaserad ekonomi med skogens biomaterial
som en viktig resurs.

Institutionen för skogens ekologi och skötsel

Vårt uppdrag är att verka för ökad förståelse av skogliga ekosystem och
de processer som driver dessa, samt att vidareutveckla principerna för
hur skogsekosystem ska förvaltas.

Institutionen för skogens produkter

Institutionen för skogens produkter tillhör fakulteten för
skogsvetenskap och är belägen på Ultuna Campus I Uppsala.

Institutionen för skoglig fältforskning

Enheten för skoglig fältforskning bildades 2004 och utgörs dels
av alla skogliga försöksparker och fältforskningsstationer, dels alla
långtidsförsök som Fakulteten för skogsvetenskap har.

Institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi

Institutionen bildades i slutet av 70-talet när Skogshögskolan flyttade
till Umeå. Antalet medarbetare har sedan dess stadigt ökat och uppgår
idag till ett 100-tal, postdoktorer, gästforskare och doktorander inräknade.
I slutet av 90-talet väcktes idén att bilda ett forsknings- och
utbildningscenter i experimentell växtbiologi, Umeå Plant Science Centre (UPSC),
tillsammans med institutionen för fysiologisk botanik vid Umeå universitet.

Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi

Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi bedriver både grundläggande
och tillämpad forskning med fokus på interaktioner rörande växter, patogener,
symbiotiska mykorrhizasvampar och nedbrytarsvampar samt andra
mikroorganismer och deras roll i skog och jordbruk.

Institutionen för skoglig resurshållning

Vår verksamhet är inriktad på att kombinera forskning och fortlöpande miljöanalys
med ämnesöverskridande projekt, vilket ger unika möjligheter att utveckla
helhetskoncept för ett hållbart nyttjande av naturresurserna.

Institutionen för skogsekonomi

På institutionen för skogsekonomi bedrivs verksamhet inom forskning och undervisning
framför allt inom ämnena nationalekonomi, skogsekonomi och skogspolitik,
tillämpat inom naturresurser, framför allt knutet till skogen.
Institutionens medlemmar är också knutna till Centrum för Miljö- och Naturresursekonomi i Umeå (CERE). Vid institutionen finns också redaktionen för tidskriften Journal of Forest Economics, samt huvudkontoret för EFINORD (NorthernEuropean Regional Office of the European Fore).

Skogsmästarskolan

Skogsmästarskolans huvudsakliga verksamhetsområden är utbildning,
forskning och uppdragsverksamhet.

Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap

Institutionen är en del av den skogsvetenskapliga fakulteten vid Sveriges
lantbruksuniversitet och är stationerad i Alnarp, i sydvästra Skåne.
Här bedrivs undervisning och forskning inom ämnena skogsskötsel, skoglig planering,
naturvård, skogshistoria,skogspolitik och tropisk skogskötsel.
Institutionen har en internationell prägel både när det gäller forskningen och undervisning.

Institutionen för vilt, fisk och miljö

Institutionen är en del av SLU:s fakultet för skogsvetenskap. Basen är i Umeå med
verksamhet över hela Sverige och utomlands.Institutionens samlade ansvar är
forskning, utbildning, fortlöpande miljöanalys (FOMA) och samverkan inom det
zooekologiska området.På avancerad nivå ger vi det internationella masterprogrammet
i vilt- och fiskförvaltning.

Institutionen för mark och miljö

Vår forskning söker kunskap om samspelet mellan människan, marken, växten och den
omgivande miljön i skogs- och jordbrukslandskap samt urbana miljöer.
I miljöövervakning och miljöanalys och i långliggande fältförsök följs
tillstånd och förändringar upp.


En bild från mitt närområde 2014
1__7d_0586_20140104

Read Full Post »

Jag blir skogstokig på delar av skogsnäringen och samvetslösa ”experter” som mässar ut budskapet att skogsnäringen ska rädda klimatet genom att hugga mera och och öka produktionen. De mest extrema talar till och med om att vi borde hugga i reservaten för att rädda klimatet och förse Sverige med fossilfria bränslen. Samtidigt målar de upp bilden som ansvarstagande med respekt för djur och natur.

1_knoande_2472_20140726Knoände, Tiomilaskogen.

Tittade lite på LRF’s sidor;
”I den svenska skogspolitiken är produktions- och miljömål jämställda.”

”Vi bedriver vår verksamhet på ett ärligt och ansvarsfullt sätt så att vi bidrar till en positiv och hållbar samhällsutveckling.”

”Vi skapar trovärdighet genom kompetens, öppenhet och respekt för människor, djur och natur.”

Vad jag har sett så motarbetar de alla former av restriktioner för att skydda natur, produktionsmålet är helt överordnat allt annat vad jag kan se.

2_orsala_4468_20150501Orsala, Nås

Det som i stort sett omöjliggör en diskusson är att man ser ökad produktion som den enda vägen och där presenterar alla möjliga och omöjliga teorier som om det vore fakta för att försvara det ökade uttaget ur skogen och samtidigt påstår att de värnar om mångfald och ekosystem. ”Energibehoven ökar och det ställer högre krav på rationellt brukande av skogen” hörde jag senast. Det visar väl att allt annat är underordnat.

3_korsan_4494_20150509Korsåskogen, Falun-Hofors

Vi måste se till att produktions- och miljömålen verkligen blir jämställda (och i miljömålen ingår ekologi och biologisk mångfald). Innebär det lägre produktion så är det så, tyvärr. Vi måste ta vara på de få fungerande ekosystem vi har kvar i våra naturskogar. Om vi nu skulle lyckas rädda klimatet genom att göra alla våra skogar till plantager, vad är det vi har räddat då…

7_norn_5006-pano_20160925Norn, Hedemora

Det som stör mig är att man inte är ärlig och säger som det är. Att ha mage att påstå att man värnar om naturen och ekosystemen samtidigt som man i praktiken vill öka uttaget ur skogen och averka de få skogar som aldrig varit kalavverkade tidigare det är uselt. Det påminner väldigt mycket om Orwells nyspråk det man håller på med.

4_korsan_4496_20150509Korsåskogen, mot Storvik

5_bjorbo_4739_20150811Björbo

6_rankhyttan_4871_20160318
Rankhyttan

8_nisshyttan_24437-pano_20160729Nisshyttan, Säter

Read Full Post »

I helgen gick jag en vända i skogen nedanför Uvberget här hemma. Mot nordost är en rasbrant där skogen är fantastiskt fin. Mossor och lavar, blandat löv och gran och många träd i olika stadier av förfall. Området är inte stort, kanske 300×70 meter men känslan är stor.

Uppe på berget fram till branten har Hedin redan avverkat skogen, vissa träd upp till 150-200 år. Nu upptäckte jag att Mellanskog snitslat kanten nedanför så långt upp man kan nå med en skördare upp mot branten. Skogen nedanför kan jag inte säga så mycket om. Det är en planterad granskog i 60-årsåldern visserligen med inslag av löv. Det jag reagerar på är att man inte anser sig ha råd att lämna 10-20 meter granskog längs kanten. Nu är risken stor att även den artrika branten torkar ur och förstörs.

01__7d25437_20161126

02__7d25444_20161126

03__7d25465_20161126

04__7d25443_20161126

05__7d25463_20161126

 

Read Full Post »

Uvberget igen, eller vad är begreppet ”naturvärde” värt.
För ett par år sedan fick jag höra att en vacker skog uppe på Uvberget här hemma skulle avverkas. Vi fick dock dit folk från kommunen som inventerade området. Flera nyckelarter hittades och man avsåg att göra ett kommunreservat av området. Här skrev jag om läget då.

I går morse gick jag turen över berget och när jag kommer till de centrala delarna som var tänkt som reservat så är det mesta av skogen borta. En skördare står kvar så jag antar att man inte är färdig än.

Man har visserligen lämnat rätt tätt med frötall men det kommer aldrig att bli samma fina blandskog med lavar, död ved och en del träd upp mot 200 år. Man har också dumpat virke rätt över en levande myrstack. Jag ångrar att jag inte tog ut positioner för myrstackar och annat intressant sist jag var här, nu är de näst intill omöjliga att hitta.

Jag återkommer när jag vet mer om anledningen till att reservatsbildningen ej blev av. Det är Karl Hedin som äger marken och med hans inställning till natur, naturvård och biologisk mångfald så antar jag att det inte gick att komma överens. Det är en av få personer som jag tycker riktigt illa om.

Här är lite färska bilder,

1__7D24334-Pano-2_20160723

2_IMG_1932_20160723

3_7D24342_20160723

4_IMG_1942_20160723

5_IMG_1952_20160723

6_IMG_1959_20160723

7_IMG_1963_20160723

8_IMG_1968_20160723

9_IMG_1934_20160723

10_IMG_1940_20160723

 

Read Full Post »

Older Posts »