Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘kalhyggen’

Jag hittade ett protokoll från kommunstyrelsen i Säter angående reservatsbildandet uppe på Uvberget därhemma. Det här gäller alltså ett mycket värdefullare område än det jag visat bilder från på FB nu senast i december 2017.
Här och här är några inlägg om den tidigare avverkningen.
Trots bakslaget här så ger sig Säters kommun på att avverka sin egen mark längre ner på berget. Trots den fina skrivningen (se nedan) om att de vill använda andra metoder än trakthyggesbruk så är det ändå just den metoden de använder här.

På något vis är det ett systemfel att tänka enbart från människans perspektiv. Vi utgår alltid från människans syn på saker och ting. Att undvika trakthyggesbruk ska man göra för djuren, växterna och det vilda, inte i första hand för att jag ska må bra. Det är inte för min egen skull som jag mår dåligt över hur de beter sig på hemskogen. Här tänker man, är det ingen människa som ser det varje dag så spelar det ingen roll hur vi gör. Det här är inget specifikt för kommunen, i stort sett alla verksamheter resonerar så här.

Kommunens protokoll:
”Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen att inte genomföra markbytet gällande skogsområde på ca 37 ha mellan Lövåsen, Fiskarbo och Stora/Lilla Klingsbo i Stora Skedvi Uvberget.”

”Motivering
• Säters kommun har idag ett högt hänsynstagande i sitt förvaltande av skog. Berört byte av mark är kostnadsdrivande då framtida avkastning bedöms minska i och med markbytet. Kostnaden beräknas till 3,9 miljoner kronor samt 100 000 kr per år i minskad avkastning.
• Sedan 1995 Säters kommun certifierad enligt FSC (Forest Stewardship Counsil), vilket står för att skogarna brukas på ett långsiktigt och hållbart sätt. Detta efterlevs genom årlig kontroll och genomgång av paraplyorganisationen ”Grönt Paraply”, under vilka flertalet av Sveriges kommuners skogar är
anslutna. Enligt FSC skall minst 5 % av den produktiva skogsmarken skötas för ändamål annat än produktion, vilket t.ex. kan vara för naturvård eller rekreation. Kommunen har idag 12 % naturvårdshänsyn.
• Kommunens områden som är aktuella för byte har höga friluftslivsvärden Mellan Lövåsen, Fiskarbo och Stora/Lilla Klingsbo i Stora Skedvi finns ett skogsområde på ca 37 ha vilket ursprungligen tillhört Stora Klingsbo, men som nu ägs av AB Karl Hedin. Skogen har av olika myndigheter och fristående bedömare konstaterats ha såväl höga naturvärden i och med förekomsten av olika mer krävande arter, men också stora sociala värden för friluftsliv, rekreation, jakt m.m. Skogen är nu avverkningsanmäld och Skogsstyrelsen har konstaterat att de noterat flera typer av värden, men saknar medel för inköp. I och med detta är de förpliktigade att ge tillstånd för avverkning, förutom det generella hänsynstagande kring mindre partier som de kommit överens med fastighetsägaren om. Det aktuella naturvårdsområdet håller inte
så hög naturvårdsklassning att andra myndigheter prioriterar det för skydd. Mot denna bakgrund har frågan väckts om kommunen kan bidra till skyddet genom ett kommunalt naturreservat.”

Valda stycken från Säters kommuns översiktsplan från 2013:
”Kommunens skog, som förvaltas av Mellanskog, är miljöcertifierad enligt FSC (Forest Stewardship Council).
Kommunens ambition med det egna skogsinnehavet
är att kunna vara ett föredöme för ett uthålligt
brukande av skogen, där ett ekonomiskt utbyte kan
kombineras med bevarade natur, frilufts- och kulturvärden.
Det är en generell målsättning att människor
som bor i kommunens tätorter ska ha god tillgång till
skogsområden för rekreation. Kommunens ambition i
tätortsnära områden är därför att på den egna marken
sköta marken med andra metoder än kalhyggesbruk
för att bevara känslan av ”rekreationsskog” och vårda
stigar, bär- och svampställen etc. Hyggesfritt skogsbruk
kan om möjligt även tillämpas på kommunens
övriga skogsinnehav.”

”I kommunen finns ont om egentlig naturskog.
Enbart mindre områden i branter och liknande
har undgått att på ett mer påtagligt sätt påverkas av
skogsbruk. Det är därför viktigt att skydda de skogar
som trots allt har naturskogsvärden. En identifiering
av skyddsvärda områden har skett i Skogsstyrelsens
så kallad nyckelbiotopsinventering. Naturvärden i
skogsmark redovisas vidare under temat Naturvård.
För skogsnäringen gäller de regler om naturvårdshänsyn
som föreskrivs i 30 § skogsvårdslagen.”

”Övergripande miljömål för Säters kommun
Skogens produktionsvärde ska skyddas samtidigt
som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden
och sociala värden värnas.
• Kommunens skogsbruk ska bedrivas på ett
föredömligt sätt.
Genomförande av fastställda mål
Säkerställande av riksintressen
Naturvårdens och friluftslivets intressen prioriteras.

”Följande områden bedöms av kommunen ha sådana
naturvärden att de i avsnittet D – Delområden,
längre fram i översiktsplanen, givits särskilda rekommendationer
med hänsyn till detta:
• Uvberget
• Stora Mossen
• Norrhytteravinen
• Mörtaberget
• Laggarbo
• Limberget
• Ravin- och niplandskapet i Gustafs
• Älvlandskapet mellan nedre Tosarby och nedströms
Fäggeby
• Djupdalarna
• Pannlappen
• Älgmossen”

”Övergripande miljömål för Säters kommun
Naturligt förekommande djur och växter ska ges
förutsättningar att fortleva, vilket är en förutsättning
för vår långsiktiga välfärd.
• Halterna av gödande ämnen i mark och vatten
ska inte ha någon negativ inverkan på människors
hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald och
igenväxning.”

”Skogsområde
med stora naturvärden
Områden som till största delen används för skogsbruksändamål.
Inom dessa finns stora naturvärden
i form av riksintressen eller naturvårdsinventeringar
redovisade och naturvårdshänsyn ska tas enligt
skogsvårdslagen. Skogsområden inom de fördjupade
översiktsplanerna redovisas inte.
Rekommendationer för framtida utveckling
Den huvudsakliga användningen är skogsbruk men
stor hänsyn ska tas till naturvärdena. Där riksintresse
råder ska skogsbruket anpassas till detta. Vid lov- och
tillståndsgivning ska skogsbrukets och naturvårdens
intressen vägas samman.

Sn 1 – Uvberget
Sydväxtberg norr om Ryggen. Äldre skog och värmekrävande
växter. Bland annat vippärt och rutlåsbräken
förekommer.
Sn 2 – Stora Mossen
Myrområde strax söder om riksväg 80. Ovanligt stor
myr för denna våtmarksfattiga del av länet.
Sn 3 – Mörtaberget
Sydvästvänd brant med många värmekrävande arter.
Vacker utsikt från toppen.
Sn 4 – Limberget
Sydvänt kalkberg med rik flora av både kärlväxter och
lavar. Förekomst av bl a säfferot och mosippa.
Sn 5 – Djupdalarna
Åskomplex med åsryggar och dödisgropar. Förekomst
av bl a mosippa. Attraktivt område för motionsspår.
Sn 6 – Norrhytteravinen
Riksintresse: Naturvård
Ravinområde av samma typ som Säterdalen. Främst
biologiska och geologiska intressen. Ligger till större
delen inom Hedemora kommun.
Sn 7 – Bispbergs klack
Riksintresse: Naturvård
Naturreservat/Natura 2000-område: Bispbergs
klack
Dalarnas artrikaste sydväxtbergsmiljö som dessutom
har stor betydelse för landskapsbild och friluftsliv.
Sn 8 – Pannlappen
Myrområde. Den största öppna myren i regionen och
därför av stort vetenskapligt intresse (våtmarksinventering
1990)
Sn 9 – Älgmossen
Älgmossen utgör en viktig del i det högt värderade
vildmarksområdet kring Stora Norn.”

1__DSF1281_20171209

Före:
B1__7D29753_20171112

Efter:
B2__DSF1306_20171209

Före:
OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Efter:
A2__DSF1296_20171209

1__DSF1267-Pano_20171209

1__DSF1313_20171209

1__DSF1314_20171209

 

 

Read Full Post »

Jag är ju främst engagerad i bevarandet av våra sista riktiga skogar, dvs kontinuitetsskogar som brukats men aldrig kalavverkats. De är de sista resterna av riktig skog med rik mångfald av växter och djur och träd i alla åldrar från små plantor till tallar på flera hundra år. Urskog kan vi nästan glömma för det finns det bara promille kvar av här i landet men kontinuitetsskogarna är mycket viktiga att bevara för framtiden. Det stora problemet är att skogsindustrin som behöver en aldrig sinande ström av råvara till sina fabriker har brist på råvara dvs skog. Plantagerna som man började med i slutet av 50-talet och som har eskalerat sedan dess är inte riktigt mogna för att skördas och då riktar man blickarna mot de sista ”riktiga” skogarna vi har kvar. Man skyr inga medel för att komma över de här markerna och propagandamaskineriet går för fullt.

I det i stort sett allenarådande trakthyggesbruket börjar man med en kalyta som gör att det mesta livet torkar ut eller spolas bort och dör. Sen växer så småningom rader av lika dana träd upp och av samma art. Planteringen blir också mycket tätare än en naturlig skog och i slutänden så kalavverkar man allt ihop igen när skogen är mellan 70 och 100 år. Skillnaden mot en naturlig skog är enorm, granar kan bli 200-250 år, tallar många hundra år och när de dör står de kvar i flera hundra år och blir boträd. Efter det så kan de ligga på marken och ge liv åt annat under ytterligare flera hundra år. Man marknadsför hårt vikten av skogsbruket för att rädda klimatet när det bästa för klimatet faktiskt är att låta skogen stå. Man pratar om det Svenska hållbara skogsbruket samtidigt som man skövlar de sista riktiga skogarna. Det enda hållbara i sammahanget är skogsindustrins ekonomi. Skogsindustrin är helt beroende av ett aldrig sinande flöde av råvara och man är livrädd för minsta störning av detta flöde.

Sen ger skogsindustrin och LRF sken av att vi som vill rädda det lilla som finns kvar hotar hela skogsbruket, landsbygden och jobben. Vad vi vill är att spara ca 20% av ett genomsnitt av våra produktionsskogar för framtiden. Alltså 80% kan man fortsätta bruka, men förhoppningsvis med lite varsammare metoder än som nu sker. Är det för mycket begärt.

Så här ser det ut…
x5__7D23617_20160430

x7__7D_4871_20160318

x12__7D_4468_20150501

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Några sparade rester…
x3__7D29302_20170910

x8__7D26413_20170513

x9__DSF0243_20170513

Den här vyn finns inte mer, för ett par år sedan kalavverkade Karl Hedin den här marken.

x30__7D_2962_20140825

 

Read Full Post »

Jag blir skogstokig på delar av skogsnäringen och samvetslösa ”experter” som mässar ut budskapet att skogsnäringen ska rädda klimatet genom att hugga mera och och öka produktionen. De mest extrema talar till och med om att vi borde hugga i reservaten för att rädda klimatet och förse Sverige med fossilfria bränslen. Samtidigt målar de upp bilden som ansvarstagande med respekt för djur och natur.

1_knoande_2472_20140726Knoände, Tiomilaskogen.

Tittade lite på LRF’s sidor;
”I den svenska skogspolitiken är produktions- och miljömål jämställda.”

”Vi bedriver vår verksamhet på ett ärligt och ansvarsfullt sätt så att vi bidrar till en positiv och hållbar samhällsutveckling.”

”Vi skapar trovärdighet genom kompetens, öppenhet och respekt för människor, djur och natur.”

Vad jag har sett så motarbetar de alla former av restriktioner för att skydda natur, produktionsmålet är helt överordnat allt annat vad jag kan se.

2_orsala_4468_20150501Orsala, Nås

Det som i stort sett omöjliggör en diskusson är att man ser ökad produktion som den enda vägen och där presenterar alla möjliga och omöjliga teorier som om det vore fakta för att försvara det ökade uttaget ur skogen och samtidigt påstår att de värnar om mångfald och ekosystem. ”Energibehoven ökar och det ställer högre krav på rationellt brukande av skogen” hörde jag senast. Det visar väl att allt annat är underordnat.

3_korsan_4494_20150509Korsåskogen, Falun-Hofors

Vi måste se till att produktions- och miljömålen verkligen blir jämställda (och i miljömålen ingår ekologi och biologisk mångfald). Innebär det lägre produktion så är det så, tyvärr. Vi måste ta vara på de få fungerande ekosystem vi har kvar i våra naturskogar. Om vi nu skulle lyckas rädda klimatet genom att göra alla våra skogar till plantager, vad är det vi har räddat då…

7_norn_5006-pano_20160925Norn, Hedemora

Det som stör mig är att man inte är ärlig och säger som det är. Att ha mage att påstå att man värnar om naturen och ekosystemen samtidigt som man i praktiken vill öka uttaget ur skogen och averka de få skogar som aldrig varit kalavverkade tidigare det är uselt. Det påminner väldigt mycket om Orwells nyspråk det man håller på med.

4_korsan_4496_20150509Korsåskogen, mot Storvik

5_bjorbo_4739_20150811Björbo

6_rankhyttan_4871_20160318
Rankhyttan

8_nisshyttan_24437-pano_20160729Nisshyttan, Säter

Read Full Post »

Såg nyligen en kommentar angående skövlingen av skyddsvärda skogar, ”Alla tycker det är fel men ingen gör något”. Jag kan hålla med om att det kan kännas hopplöst, och att det inte gör någon större skillnad om jag protesterar. Och hur ska jag protestera?

Vid Mejdåsen, Björbo Västerdalarna
OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Jag har också hört meningar om att skogsreservat bara är droppar i havet och att det inte gör någon skillnad, att skogsbruket måste förändras i grunden. Här håller jag med till en del. Men allt går så fort så att innan vi har hunnit förändra synen på skogen och skogsbruket så måste vi försöka skydda så mycket gammalskog som vi bara kan, sen är det försent.

Lillhärdal, Härjedalen
OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Eftersom jag inte har tiden eller möjligheter att göra så mycket praktiskt i de här frågorna så har jag valt att stödja några föreningar. Det är främst Skyddaskogen.se och Naturskyddsföreningens skogsnätverk. Försöker bidra vid insamlingar för arbetet med att skydda våra skogar. Till och från gör jag också nåt försök att nå ut med budskapet så gott jag kan. Mycket av föreningarnas arbete går ut på att inventera skogar för att hitta rödlistade arter och därmed kunna argumentera för att just den skogen måste skyddas.

En läsvärd artikel från ETC om läget i skogen.

Read Full Post »