Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘ledsen’

Det händer saker när det gäller miljö- och klimatfrågorna men frågan är om det hjälper eller stjälper när det gäller biologisk mångfald och bevarandet av våra sista naturskogar (kontinuitetsskogar). Jag är rädd för att det är ”business as usual” när det gäller skogen…

Man enades i riksdagen om att stå bakom att avverkningarna kan uppgå till 92% av tillväxten i skogen. Men det är något sjukt med att man tar ett politiskt beslut i en fråga där oberoende forskning borde gälla. Ungefär som när man bestämde gynnsam bevarandestatus för vargen. Kunskap och forskning väger lätt när man ska tillgodose skogslobbyn och jägarintressen.

Skogsstyrelsen ska upphöra med registrering av nyckelbiotoper i samband med avverkningsanmälan (när man hittat en ny metod för utredning). Vad skulle det vara för metod, nyckelbiotop är ett vedertaget begrepp som fungerar. Även här ser jag bara att man viker sig för skogslobbyn, men inte så konstigt kanske då Herman kommer från den sidan själv.

Även när det gäller den klimatpolitiska handlingsplanen som regeringen nyss presenterat är jag rädd för att det blir ”business as usual” i skogen:

”51. Det nationella skogsprogrammet utvecklas för att ytterligare främja växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk.
52. En bioekonomistrategi som bidrar till ökad tillgång till biomassa samt miljö- och klimatnytta ska tas fram.”

Hur ska skogsnäringen växa utan att inkräkta på biologisk mångfald och skyddsvärda skogar, De redan planterade skogarna har inte nåt slutavverkningsålder. Skogsbruket är långt ifrån hållbart som det är redan nu.

Punkt 52 är rena snömoset om man ser till ren skogsråvara. Hur ökar man biomassan utan att rasera den biologiska mångfalden. Ökad avverkning och miljö- och klimatnytta är en omöjlighet som jag ser det.

Avslutar med ett par bilder från fågelmatningen nu i början av december. Där är det i alla fall bara jag och bävrarna som bestämmer avverkningstakten.

11_27D20756_20191207

12_27D20757_20191207

 

Read Full Post »

Livet känns upp och ned och de senaste veckorna har det varit märkligare turer än jag någonsin upplevt tidigare i arbetslivet. Tyvärr så törs jag inte utveckla det djupare här och nu som läget är. Kanske kommer jag att göra det när det har ordnat upp sig, för det måste det göra på något sätt. Eller också lägger jag det bara bakom mig och går vidare. Just nu så försöker jag fokusera på mina bilder.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

 

Read Full Post »

I går var jag till Björbo och hälsade på min mamma. På eftermiddagen hade jag en tanke att jag skulle åka lite skogsvägar söderut, dels för att uppleva gamla kära trakter och dels med en tanke om lite fotografering.

Första tanken var att åka upp över Mejdåsen och sedan vidare. Ovanför sista gårdarna på Gåsholmen så var det en bom över vägen. Lite småirriterad men tänkte att de kanske är rädda om vägen i tjällossningstider (även om vägarna torkat upp nu). Då åkte jag mot Handbacken med avsikt att fortsätta ”riktiga vägen” söderut ner till Lövsjön och Lindesnäs och vidare hemåt. Jag reagerade direkt på att det satt en bom över vägen till Flintgruvan, en bom till på nästa väg och så vidare. Varenda stickväg var bommad. Jag började känna mig ledsen över att inte kunna ta mig ut till ställen som jag i alla tider kunnat göra.

Efter ca 12km passerade jag Olsände och där satt en bom rakt över vägen som leder vidare söderut mot Lövsjön. Hundra meter före bommen går en väg mot Ilnen, också en väg som normalt tar en vidare mot Lindesnäs. Bom även där. Inga förklarande skyltar bara tvärstopp. Det var bara att återvända till Björbo, ta en omväg på 4-5mil över Nås för att kunna fortsätta färden mot Lövsjön, Norhyttan och Grangärde. Jag blir både förbannad och ledsen över vad markägare och jaktlag hittat på i mina gamla skogar. Det här är marker som jag gått, cyklat, åkt moppe och senare bil på sedan jag var liten. Jag hittar varenda tjärn och myrkant här och nu är man inte välkommen längre.

Efter min kringående rörelse så var det inga problem att snirkla sig vidare från Gänsen över Jansbrända till Vännebo och Pajso och ner till Fredriksbergsvägen.

Bommen på vägen mot Lövsjön
vagbom_lovsjovagen_4461_20150501

Bommen över vägen som är enda alternativet, Ilnen – Lindesnäs
vagbom_ilnen_4462_20150501

På kvällskanten passerade jag Burängarna i regnet där en ensam trana promenerade omkring
trana_burangarna_22156_20150501

Read Full Post »

I måndags när jag kom från jobbet hittade jag Truls ute på tomten. Han låg alldeles stilla på sidan, när jag kom fram till honom så jämrade han sig lite och jag tog upp honom och höll honom länge. Han var helt med mentalt och började kurra lite efter ett tag men han hade ingen balans alls i kroppen. Tog nåt steg men kunde ramla både framåt och bakåt hur som helst. Under kvällen och natten så blev det inte bättre.  Så i går tog vi adjö av vår gamle vän Truls, hade han orkat några månader till så hade han fyllt 23. Det känns så fruktansvärt tomt här nu utan honom. Han var en mycket stor del av mitt liv. Jag känner ändå att han är lycklig nu när han får skutta runt på ängarna i katthimlen där det är varmt och gott och solen alltid skiner. Jag vet att han väntar på mig…

Nu måste jag försöka samla mig och packa för en resa till Tyskland några dagar. De går i fotografins tecken och jag hoppas ändå att jag kan njuta lite av tiden i Lünen. Jag kanske kommer med en rapport därifrån.

Min bok ”Skogsminnen” är också levererad till de flesta som förbeställt. Jag hoppas att den motsvarar förväntningarna 😉
I början av nästa vecka ska jag sätta in pengarna till Naturskyddsföreningens arbete för att rädda våra skogar.

Avslutar med en av de första bilderna på Truls, 2002 tror jag. Då var han bara 12 år…

 

Read Full Post »

Känner att jag skulle vilja få så mycket tid jag kan med honom den tid han har kvar… Om han bara kunde börja äta igen…

Read Full Post »

Fredagen var uppåt. Hämtade ut en laddning cd-skivor med Eriks och mitt bildspel. Sen följde jag spektaklet med Terjes påstådda bildmanipulation, övertygad om att han skulle lägga fram bevis om motsatsen. På lördagen kom chocken, han hade mixtrat med sina bilder. Det var den sista människa som jag skulle tro det om som han alltid predikat motsatsen. Och jag och stora delar av fotovärlden har trott på honom. Tragiskt är det. Varför? Hans bilder var ju bra redan tidigare. Han är en stor inspiratör och pedagog. Jag har alltid tyckt om människan Terje. Varför? Jag hoppas verkligen att han med tiden kan komma tillbaka igen, men det kommer i så fall att bli en mycket lång resa.

En bild tagen en kväll för några dagar sedan i hemmaskogen

Read Full Post »