Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Mer avverkning på Uvberget

I helgen gick jag en vända i skogen nedanför Uvberget här hemma. Mot nordost är en rasbrant där skogen är fantastiskt fin. Mossor och lavar, blandat löv och gran och många träd i olika stadier av förfall. Området är inte stort, kanske 300×70 meter men känslan är stor.

Uppe på berget fram till branten har Hedin redan avverkat skogen, vissa träd upp till 150-200 år. Nu upptäckte jag att Mellanskog snitslat kanten nedanför så långt upp man kan nå med en skördare upp mot branten. Skogen nedanför kan jag inte säga så mycket om. Det är en planterad granskog i 60-årsåldern visserligen med inslag av löv. Det jag reagerar på är att man inte anser sig ha råd att lämna 10-20 meter granskog längs kanten. Nu är risken stor att även den artrika branten torkar ur och förstörs.

01__7d25437_20161126

02__7d25444_20161126

03__7d25465_20161126

04__7d25443_20161126

05__7d25463_20161126

 

Några tankar i november

Efter att ha läst en del bloggar och annat på sistone så reflekterar jag över en sak. Självinsikt, en del har det andra skulle behöva en hel del mer av den varan. Så var står jag då själv. Jag tror att alla tycker att de har självinsikt det är en del av problemet så att säga. Lite hjälp på vägen kan man få om man lyssnar på ärliga vänner, eller lyssnar på andra överhuvudtaget faktiskt. Jag tycker själv att jag är en ganska lågmäld och försiktig människa. Jag tror dock för det mesta på mig själv även om jag har mina svackor där också. Jag kanske sällan ger beröm, men när jag gör det så menar jag det verkligen. Kanske retar det en del. Samtidigt har jag med åren insett att man inte bara kan sitta i sitt hörn och vänta på att någon skall se vem man är och vad man kan risken är då stor att man bara blir bitter och besviken över livet. Ibland tror jag att man måste ta mod till sig och visa vad man kan och vill även om det är svårt och man upplever sig själv som framfusig. Men man får aldrig sluta lyssna och reflektera.

Här är en bild från 14 nov vid en sjö NV Smedjebacken.
1__7d25351_20161114

 

Gick ut i skogen vid Utanmyra i det gråmulna vädret i lördags. Bara en liten bit från stugan in i skogen fastnade jag vid en liten glänta mellan träden. Där på några stora mossiga stenar hittade jag höstens färger.

Bilderna är dubbelexponeringar i kameran (för att få två fokusplan). Kameran Canon EOS 7D MkII och 100mm Tokina makro.

01__7d25062_20161015

01__7d25059_20161015

01__7d25056_20161015

01__7d25050_20161015

01__7d25047_20161015

01__7d25041_20161015

 

Hösten börjar visa sig

Nästan precis en månad sedan förra inlägget, skulle vilja uppdatera mycket oftare men som livet är nu så har jag inte tiden, inte hinner det bli så mycket bilder heller. men här kommer lite nytt i alla fall.

Det börjar synas en del tecken på hösten i östra Dalarna men det känns lite sent. Känns inte som hösten kommit längre här uppe i Sundsvall heller där jag tillbringar veckorna.

Några bilder hemma från gården, räven är från en morgontur några mil österut.

1__7d24872_20160924

1__7d24897_20160924

1__7d24909_20160924

1__7d24918_20160924

1__7d24924_20160924

 

Lördag 27’e augusti 2016

Sensommar, Mårtensgård Säter kl 06:25

1__7D24577_20160827

 

11’e augusti 2016

Första jobbveckan efter semestern är snart avklarad. Tycker inte jag hann med så mycket under ledigheten men det kommer kanske tider för det med.

Annars är jag mest upprörd över att folk inte förstår eller bryr sig om att vi håller på att förstöra våra sista riktiga skogar. När det väl är gjort så är det för sent att ångra sig. Jag är också upprörd över alla som inte är så noga med sanningen när de hävdar att allt är bra med våra skogar. De flesta verksamheter är ganska reglerade men när det gäller skogsbruket så kan man göra nästan vad man vill utan några påföljder. Men folk bryr sig ju inte om att vi kör på för fullt mot vår egen undergång när det gäller klimatet heller. Så om hundra år så spelar det kanske inte så stor roll vad vi har gjort av skogen.

Avslutar med några bilder från stigen som går upp genom skogen mot Uvberget.

a__7D24421_20160728

a__7D24424_20160728

a__7D24427_20160728

 

Uvberget igen, eller vad är begreppet ”naturvärde” värt.
För ett par år sedan fick jag höra att en vacker skog uppe på Uvberget här hemma skulle avverkas. Vi fick dock dit folk från kommunen som inventerade området. Flera nyckelarter hittades och man avsåg att göra ett kommunreservat av området. Här skrev jag om läget då.

I går morse gick jag turen över berget och när jag kommer till de centrala delarna som var tänkt som reservat så är det mesta av skogen borta. En skördare står kvar så jag antar att man inte är färdig än.

Man har visserligen lämnat rätt tätt med frötall men det kommer aldrig att bli samma fina blandskog med lavar, död ved och en del träd upp mot 200 år. Man har också dumpat virke rätt över en levande myrstack. Jag ångrar att jag inte tog ut positioner för myrstackar och annat intressant sist jag var här, nu är de näst intill omöjliga att hitta.

Jag återkommer när jag vet mer om anledningen till att reservatsbildningen ej blev av. Det är Karl Hedin som äger marken och med hans inställning till natur, naturvård och biologisk mångfald så antar jag att det inte gick att komma överens. Det är en av få personer som jag tycker riktigt illa om.

Här är lite färska bilder,

1__7D24334-Pano-2_20160723

2_IMG_1932_20160723

3_7D24342_20160723

4_IMG_1942_20160723

5_IMG_1952_20160723

6_IMG_1959_20160723

7_IMG_1963_20160723

8_IMG_1968_20160723

9_IMG_1934_20160723

10_IMG_1940_20160723