Feeds:
Inlägg
Kommentarer

11’e augusti 2016

Första jobbveckan efter semestern är snart avklarad. Tycker inte jag hann med så mycket under ledigheten men det kommer kanske tider för det med.

Annars är jag mest upprörd över att folk inte förstår eller bryr sig om att vi håller på att förstöra våra sista riktiga skogar. När det väl är gjort så är det för sent att ångra sig. Jag är också upprörd över alla som inte är så noga med sanningen när de hävdar att allt är bra med våra skogar. De flesta verksamheter är ganska reglerade men när det gäller skogsbruket så kan man göra nästan vad man vill utan några påföljder. Men folk bryr sig ju inte om att vi kör på för fullt mot vår egen undergång när det gäller klimatet heller. Så om hundra år så spelar det kanske inte så stor roll vad vi har gjort av skogen.

Avslutar med några bilder från stigen som går upp genom skogen mot Uvberget.

a__7D24421_20160728

a__7D24424_20160728

a__7D24427_20160728

 

Uvberget igen, eller vad är begreppet ”naturvärde” värt.
För ett par år sedan fick jag höra att en vacker skog uppe på Uvberget här hemma skulle avverkas. Vi fick dock dit folk från kommunen som inventerade området. Flera nyckelarter hittades och man avsåg att göra ett kommunreservat av området. Här skrev jag om läget då.

I går morse gick jag turen över berget och när jag kommer till de centrala delarna som var tänkt som reservat så är det mesta av skogen borta. En skördare står kvar så jag antar att man inte är färdig än.

Man har visserligen lämnat rätt tätt med frötall men det kommer aldrig att bli samma fina blandskog med lavar, död ved och en del träd upp mot 200 år. Man har också dumpat virke rätt över en levande myrstack. Jag ångrar att jag inte tog ut positioner för myrstackar och annat intressant sist jag var här, nu är de näst intill omöjliga att hitta.

Jag återkommer när jag vet mer om anledningen till att reservatsbildningen ej blev av. Det är Karl Hedin som äger marken och med hans inställning till natur, naturvård och biologisk mångfald så antar jag att det inte gick att komma överens. Det är en av få personer som jag tycker riktigt illa om.

Här är lite färska bilder,

1__7D24334-Pano-2_20160723

2_IMG_1932_20160723

3_7D24342_20160723

4_IMG_1942_20160723

5_IMG_1952_20160723

6_IMG_1959_20160723

7_IMG_1963_20160723

8_IMG_1968_20160723

9_IMG_1934_20160723

10_IMG_1940_20160723

 

Midsommardagen 2016

Länge sedan det blev någon morgontur men nu kom jag iväg. Inte mycket liv på skogen men skönt ändå att komma ut.

1__7D24086_bw_20160625

1__7D24093_bw_20160625

 

Utställning i Rimforsa

Recension i Corren i dag;

”Även Per Lissels foton bärs upp av en speciell svärta och av ett nedtonat ljus. Med en poängterad kärvhet framhåller han bävrars och minkars livsbetingelser under vintertid. Kalla öppna vatten, blötsnö och mörker framstår lika ogästvänligt som det låter.”

Stämmer så väl med min ödesmättade ”Dan Andersson själ”😉

http://corren.se/kultur-noje/recensioner/vild-fotosamling-i-rimforsa-om4169998.aspx

mink3__7D21800_bw_20160206

 

Sista dagen i maj, 2016

Det blir inte mycket tid till foto nu. Söndag eftermiddag åker jag norrut och fredag kväll är jag tillbaka. Tiden därimellan går mest åt till att göra sånt jag inte kunnat göra under veckan. Veckorna är ok och jag trivs med mitt nya jobb men jag önskar jag hade haft lite mer fototid. Det kanske blir bättre med tiden, jag hoppas också att jag ska hinna med lite foto här i trakten med.

Jag önskar jag hade hunnit ner till Rimforsa och Nevabooks nu till helgen då jag och fem andra fotografer har vernissage på en utställning där. I stället blir det sommarfest på jobbet på fredag, inte fel det heller. Utställningen hänger dock till 14’e augusti så det får bli ett besök längre fram.

Här är en bild från senaste morgonturen jag gjorde på hemmamarkerna. Husby i Dalarna, en dubbelexponering i kameran.

1__7D23875_20160521

 

Utställning i Rimforsa

Den 4 juni till 14 augusti kommer jag att ställa ut bilder tillsammans med några andra fotografer på Neva Books i Rimforsa.

NevaBooks_WILDLIFE

Tankar den 10 maj 2016

Det senaste halvåret har varit en märklig upplevelse. I går var jag in på jobbet och lämnade igen dator och telefon. Det var nog sista gången jag var in på järnverket i Avesta. Tankarna snurrar om hur framtiden ska bli, hur mycket tid kommer jag att ha i mina hemskogar. Hur kommer det att bli med resor och fototurer. Hur kommer det att fungera med pendlingen. Jag får ta ett år i taget så visar det väl sig. Positivt är ändå att jag tror på själva jobbet och min nya arbetsgivare. Det drar ihop sig nu. På fredag flyttar jag in i lägenheten i Sundsvall och på måndag börjar jag min nya anställning på Capgemini.

En bild jag gjorde för någon vecka sedan vid stugan i Närsen, Björbo.
1__7D23488_20160419

 

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 197 andra följare