Jag hittade ett protokoll från kommunstyrelsen i Säter angående reservatsbildandet uppe på Uvberget därhemma. Det här gäller alltså ett mycket värdefullare område än det jag visat bilder från på FB nu senast i december 2017.
Här och här är några inlägg om den tidigare avverkningen.
Trots bakslaget här så ger sig Säters kommun på att avverka sin egen mark längre ner på berget. Trots den fina skrivningen (se nedan) om att de vill använda andra metoder än trakthyggesbruk så är det ändå just den metoden de använder här.
På något vis är det ett systemfel att tänka enbart från människans perspektiv. Vi utgår alltid från människans syn på saker och ting. Att undvika trakthyggesbruk ska man göra för djuren, växterna och det vilda, inte i första hand för att jag ska må bra. Det är inte för min egen skull som jag mår dåligt över hur de beter sig på hemskogen. Här tänker man, är det ingen människa som ser det varje dag så spelar det ingen roll hur vi gör. Det här är inget specifikt för kommunen, i stort sett alla verksamheter resonerar så här.
Kommunens protokoll:
”Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen att inte genomföra markbytet gällande skogsområde på ca 37 ha mellan Lövåsen, Fiskarbo och Stora/Lilla Klingsbo i Stora Skedvi Uvberget.”
”Motivering
• Säters kommun har idag ett högt hänsynstagande i sitt förvaltande av skog. Berört byte av mark är kostnadsdrivande då framtida avkastning bedöms minska i och med markbytet. Kostnaden beräknas till 3,9 miljoner kronor samt 100 000 kr per år i minskad avkastning.
• Sedan 1995 Säters kommun certifierad enligt FSC (Forest Stewardship Counsil), vilket står för att skogarna brukas på ett långsiktigt och hållbart sätt. Detta efterlevs genom årlig kontroll och genomgång av paraplyorganisationen ”Grönt Paraply”, under vilka flertalet av Sveriges kommuners skogar är
anslutna. Enligt FSC skall minst 5 % av den produktiva skogsmarken skötas för ändamål annat än produktion, vilket t.ex. kan vara för naturvård eller rekreation. Kommunen har idag 12 % naturvårdshänsyn.
• Kommunens områden som är aktuella för byte har höga friluftslivsvärden Mellan Lövåsen, Fiskarbo och Stora/Lilla Klingsbo i Stora Skedvi finns ett skogsområde på ca 37 ha vilket ursprungligen tillhört Stora Klingsbo, men som nu ägs av AB Karl Hedin. Skogen har av olika myndigheter och fristående bedömare konstaterats ha såväl höga naturvärden i och med förekomsten av olika mer krävande arter, men också stora sociala värden för friluftsliv, rekreation, jakt m.m. Skogen är nu avverkningsanmäld och Skogsstyrelsen har konstaterat att de noterat flera typer av värden, men saknar medel för inköp. I och med detta är de förpliktigade att ge tillstånd för avverkning, förutom det generella hänsynstagande kring mindre partier som de kommit överens med fastighetsägaren om. Det aktuella naturvårdsområdet håller inte
så hög naturvårdsklassning att andra myndigheter prioriterar det för skydd. Mot denna bakgrund har frågan väckts om kommunen kan bidra till skyddet genom ett kommunalt naturreservat.”
Valda stycken från Säters kommuns översiktsplan från 2013:
”Kommunens skog, som förvaltas av Mellanskog, är miljöcertifierad enligt FSC (Forest Stewardship Council).
Kommunens ambition med det egna skogsinnehavet
är att kunna vara ett föredöme för ett uthålligt
brukande av skogen, där ett ekonomiskt utbyte kan
kombineras med bevarade natur, frilufts- och kulturvärden.
Det är en generell målsättning att människor
som bor i kommunens tätorter ska ha god tillgång till
skogsområden för rekreation. Kommunens ambition i
tätortsnära områden är därför att på den egna marken
sköta marken med andra metoder än kalhyggesbruk
för att bevara känslan av ”rekreationsskog” och vårda
stigar, bär- och svampställen etc. Hyggesfritt skogsbruk
kan om möjligt även tillämpas på kommunens
övriga skogsinnehav.”
”I kommunen finns ont om egentlig naturskog.
Enbart mindre områden i branter och liknande
har undgått att på ett mer påtagligt sätt påverkas av
skogsbruk. Det är därför viktigt att skydda de skogar
som trots allt har naturskogsvärden. En identifiering
av skyddsvärda områden har skett i Skogsstyrelsens
så kallad nyckelbiotopsinventering. Naturvärden i
skogsmark redovisas vidare under temat Naturvård.
För skogsnäringen gäller de regler om naturvårdshänsyn
som föreskrivs i 30 § skogsvårdslagen.”
”Övergripande miljömål för Säters kommun
• Skogens produktionsvärde ska skyddas samtidigt
som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden
och sociala värden värnas.
• Kommunens skogsbruk ska bedrivas på ett
föredömligt sätt.
Genomförande av fastställda mål
Säkerställande av riksintressen
Naturvårdens och friluftslivets intressen prioriteras.”
”Följande områden bedöms av kommunen ha sådana
naturvärden att de i avsnittet D – Delområden,
längre fram i översiktsplanen, givits särskilda rekommendationer
med hänsyn till detta:
• Uvberget
• Stora Mossen
• Norrhytteravinen
• Mörtaberget
• Laggarbo
• Limberget
• Ravin- och niplandskapet i Gustafs
• Älvlandskapet mellan nedre Tosarby och nedströms
Fäggeby
• Djupdalarna
• Pannlappen
• Älgmossen”
”Övergripande miljömål för Säters kommun
• Naturligt förekommande djur och växter ska ges
förutsättningar att fortleva, vilket är en förutsättning
för vår långsiktiga välfärd.
• Halterna av gödande ämnen i mark och vatten
ska inte ha någon negativ inverkan på människors
hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald och
igenväxning.”
”Skogsområde
med stora naturvärden
Områden som till största delen används för skogsbruksändamål.
Inom dessa finns stora naturvärden
i form av riksintressen eller naturvårdsinventeringar
redovisade och naturvårdshänsyn ska tas enligt
skogsvårdslagen. Skogsområden inom de fördjupade
översiktsplanerna redovisas inte.
Rekommendationer för framtida utveckling
Den huvudsakliga användningen är skogsbruk men
stor hänsyn ska tas till naturvärdena. Där riksintresse
råder ska skogsbruket anpassas till detta. Vid lov- och
tillståndsgivning ska skogsbrukets och naturvårdens
intressen vägas samman.
Sn 1 – Uvberget
Sydväxtberg norr om Ryggen. Äldre skog och värmekrävande
växter. Bland annat vippärt och rutlåsbräken
förekommer.
Sn 2 – Stora Mossen
Myrområde strax söder om riksväg 80. Ovanligt stor
myr för denna våtmarksfattiga del av länet.
Sn 3 – Mörtaberget
Sydvästvänd brant med många värmekrävande arter.
Vacker utsikt från toppen.
Sn 4 – Limberget
Sydvänt kalkberg med rik flora av både kärlväxter och
lavar. Förekomst av bl a säfferot och mosippa.
Sn 5 – Djupdalarna
Åskomplex med åsryggar och dödisgropar. Förekomst
av bl a mosippa. Attraktivt område för motionsspår.
Sn 6 – Norrhytteravinen
Riksintresse: Naturvård
Ravinområde av samma typ som Säterdalen. Främst
biologiska och geologiska intressen. Ligger till större
delen inom Hedemora kommun.
Sn 7 – Bispbergs klack
Riksintresse: Naturvård
Naturreservat/Natura 2000-område: Bispbergs
klack
Dalarnas artrikaste sydväxtbergsmiljö som dessutom
har stor betydelse för landskapsbild och friluftsliv.
Sn 8 – Pannlappen
Myrområde. Den största öppna myren i regionen och
därför av stort vetenskapligt intresse (våtmarksinventering
1990)
Sn 9 – Älgmossen
Älgmossen utgör en viktig del i det högt värderade
vildmarksområdet kring Stora Norn.”
Före:
Efter:
Före:
Efter:
Read Full Post »
