Det händer saker när det gäller miljö- och klimatfrågorna men frågan är om det hjälper eller stjälper när det gäller biologisk mångfald och bevarandet av våra sista naturskogar (kontinuitetsskogar). Jag är rädd för att det är ”business as usual” när det gäller skogen…
Man enades i riksdagen om att stå bakom att avverkningarna kan uppgå till 92% av tillväxten i skogen. Men det är något sjukt med att man tar ett politiskt beslut i en fråga där oberoende forskning borde gälla. Ungefär som när man bestämde gynnsam bevarandestatus för vargen. Kunskap och forskning väger lätt när man ska tillgodose skogslobbyn och jägarintressen.
Skogsstyrelsen ska upphöra med registrering av nyckelbiotoper i samband med avverkningsanmälan (när man hittat en ny metod för utredning). Vad skulle det vara för metod, nyckelbiotop är ett vedertaget begrepp som fungerar. Även här ser jag bara att man viker sig för skogslobbyn, men inte så konstigt kanske då Herman kommer från den sidan själv.
Även när det gäller den klimatpolitiska handlingsplanen som regeringen nyss presenterat är jag rädd för att det blir ”business as usual” i skogen:
”51. Det nationella skogsprogrammet utvecklas för att ytterligare främja växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk.
52. En bioekonomistrategi som bidrar till ökad tillgång till biomassa samt miljö- och klimatnytta ska tas fram.”
Hur ska skogsnäringen växa utan att inkräkta på biologisk mångfald och skyddsvärda skogar, De redan planterade skogarna har inte nåt slutavverkningsålder. Skogsbruket är långt ifrån hållbart som det är redan nu.
Punkt 52 är rena snömoset om man ser till ren skogsråvara. Hur ökar man biomassan utan att rasera den biologiska mångfalden. Ökad avverkning och miljö- och klimatnytta är en omöjlighet som jag ser det.
Avslutar med ett par bilder från fågelmatningen nu i början av december. Där är det i alla fall bara jag och bävrarna som bestämmer avverkningstakten.
