Rostberget naturreservat 2020

Länge sedan jag skrev något här. Vet inte varför, kanske för att det inte händer så mycket. Men jag har lyckats ta mig ut i skogen några gånger under hösten i alla fall. Här kommer några bilder från ett besök vid Rostbergets naturreservat i Västerdalarna. Bestämde mig för att bara visa det monokromt den här gången, gillar känslan man får när man tar bort färgerna.

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Read Full Post »

Ensillre kalkbarrskog 10 juni

I onsdags tog jag mig till Ensillre kalkbarrskog (NR) utanför Ånge för att kolla upp nornan. Det var tre år sedan sist, då var jag där den 6’e juni och de blommade för fullt. Nu såg jag inte ett spår av dem, antagligen var jag för sent ute. Gott om mygg var det också så besöket blev inte så långvarigt men passade på att fånga en del andra intryck ändå.

Första bilden visar lite hur det ser ut där. Mycket av skogen ligger som ett plockepinn efter en storm för några år sedan men stigarna är skapligt röjda i alla fall.

 

Read Full Post »

5 maj 2020

Allt är som vanligt, ändå är ingenting normalt.
Pausar x-trafikkortet, det blir bilen till november.
800 mil bilpendling framför mig, minst.
Jag trivs bakom ratten men jag saknar faktiskt livet med tågpendlingen.
Varannan vecka hemmajobba, varannan i Sundsvall…
Ska det vara så här till senhösten, eller hösten 2021, eller…
Inget går att planera, nytt beslut inför november.

I stället för..

Så ser det ut så här…

 

Read Full Post »

Långfredag i coronatider

Efter lite velande hit och dit så bestämde vi oss ändå för att besöka Sofiebergskullen utanför Eskilstuna på långfredagen. Det här är ju speciella tider så det var inte helt självklart. Men vi packade både fika och lunch från hemma och tänkte inte komma i närheten av en enda människa på turen. På vägen ner så fick jag lov att ta en runda i Eskilstuna för att uppleva gamla minnen. I parken vid Kloster så blommade körsbärsträden för fullt. Vid halvtio så var vi framme vid Sofieberg och vi var ensamma på parkeringen. Började med en fika innan vi gick upp för att uppleva backsipporna och den fina hagmarken med sina enar. Efter en halvtimme så började det droppa in bilar och mängder med 70-plussare blandat med barnfamiljer intog kullen. Såg inga tecken till social distansering här inte. Vi började känna oss obekväma med allt folk och på vägen tillbaka till bilen fick vi göra kringående rörelser för att undvika det värsta.

Det var lite tidigt för lunch så jag tog vägen upp mot Björsund och ut på Fogdö. Även här gamla minnen från tiden när man cyklade hit och åkte färja… Från Strängnäs mot Västerås kom vi på att vi kunde åka ut till Ängsö och inta den medhavda lunchen. Väl där ute så såg det ut som halva Västerås kommit på samma idé men till slut hittade vi en plats för oss själva. Efter det så var det bara att dra sig hemåt på de vanliga vägarna. En ganska fin tur trots allt.

Några bilder från Sofiebergskullen

 

Read Full Post »

Ett annorlunda år 2020

Det är en märklig känsla som råder nu. För ett par månader sedan rullade livet på som vanligt men sedan någon vecka så har det mesta rubbats i grunden. Det känns overkligt, är det verkligen på riktigt kan jag komma på mig med att tänka, men det är det ju. Spanien och Italien rapporterar närmare tusen döda varje dygn. Det går inte riktigt att planera mer än för dagen, i morgon kan det vara helt andra förutsättningar.

I stort sett alla evenemang är inställda och är de inte inställda så är jag ytterst tveksam till att besöka dem i alla fall. Påskens utställning som jag laddat för får anstå till påsken 2021. Jag hoppas det öppnar för fler tillfällen att vara ute i naturen i stället. Funderar på backsipporna på Sofiebergskullen nån gång nästa vecka. Sen kan man ju hoppas på ett annat och bättre samhälle när detta dragit förbi, även om jag är rädd för att allt kommer att rulla på som tidigare om några år med fortsatt miljöförstöring, hotad natur och allt mindre av den biologiska mångfalden.

En bild från Utanmyra för några veckor sedan.

 

Read Full Post »

Mars 2020

Länge sedan sist men så blir det ibland. Känner mig hängig och trött. Jag skulle egentigen ha varit i Ski på Naturfotofestival den här helgen men kände att jag inte skulle orkat med det riktigt, trist men så är det. Julen känns väldigt avlägsen och nu längtar jag efter rikig vår även om vintern till slut anlände till Sundsvall. Fotoaktiviteten ligger på sparlåga men lite annat har jag hunnit med. Var till Umeå för ett möte med Malin Sahlin från Naturskyddsföreningen. Riktigt bra och informativt om vad som är på gång i skogsfrågan. Sen funderar jag så här i coronatider hur folk tänker som ändå reser till områden med mycket smitta… Men det är väl Jag, mig och mitt-tänket som gäller nu för tiden.

Några bilder från Sundsvall i dag…

 

Read Full Post »

Hur ska det bli, december 2019

Det händer saker när det gäller miljö- och klimatfrågorna men frågan är om det hjälper eller stjälper när det gäller biologisk mångfald och bevarandet av våra sista naturskogar (kontinuitetsskogar). Jag är rädd för att det är ”business as usual” när det gäller skogen…

Man enades i riksdagen om att stå bakom att avverkningarna kan uppgå till 92% av tillväxten i skogen. Men det är något sjukt med att man tar ett politiskt beslut i en fråga där oberoende forskning borde gälla. Ungefär som när man bestämde gynnsam bevarandestatus för vargen. Kunskap och forskning väger lätt när man ska tillgodose skogslobbyn och jägarintressen.

Skogsstyrelsen ska upphöra med registrering av nyckelbiotoper i samband med avverkningsanmälan (när man hittat en ny metod för utredning). Vad skulle det vara för metod, nyckelbiotop är ett vedertaget begrepp som fungerar. Även här ser jag bara att man viker sig för skogslobbyn, men inte så konstigt kanske då Herman kommer från den sidan själv.

Även när det gäller den klimatpolitiska handlingsplanen som regeringen nyss presenterat är jag rädd för att det blir ”business as usual” i skogen:

”51. Det nationella skogsprogrammet utvecklas för att ytterligare främja växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk.
52. En bioekonomistrategi som bidrar till ökad tillgång till biomassa samt miljö- och klimatnytta ska tas fram.”

Hur ska skogsnäringen växa utan att inkräkta på biologisk mångfald och skyddsvärda skogar, De redan planterade skogarna har inte nåt slutavverkningsålder. Skogsbruket är långt ifrån hållbart som det är redan nu.

Punkt 52 är rena snömoset om man ser till ren skogsråvara. Hur ökar man biomassan utan att rasera den biologiska mångfalden. Ökad avverkning och miljö- och klimatnytta är en omöjlighet som jag ser det.

Avslutar med ett par bilder från fågelmatningen nu i början av december. Där är det i alla fall bara jag och bävrarna som bestämmer avverkningstakten.

 

Read Full Post »

Mörka tankar i slutet av 2019

Ska 2022 bli året då sista spiken i kistan slås i när det gäller bevarandet av vår natur, av en ansvarsfull klimatpolitik, av våra sista orörda skogar. Början på slutet när det gäller fri press och media, rättsväsende, kultur… Jag tycker det ser mycket mörkt ut och jag är rädd för hur det här kommer att sluta.

Några bilder från en vandring i Kasttjärnsbergets naturreservat i slutet av november.

 

Read Full Post »

Gamla minnen…

Vandringen i sommarnatten när vi metat abborre i Kotjärnarna.
Gröna lysmaskar som irrbloss i mörkret längs stigen.

De nattliga turerna med Gunnar i hans gröna bubbla för att
lyssna efter berguv och pärluggla…

Bilden är dock från Skisstjärn.

 

Read Full Post »

Petersvik, 6’e juni

I torsdags tog jag en tur för att utforska Petersvik. Fuskade lite med en busstur mellan centrum och Korsta men det blev ändå en promenad på 13km innan jag var hemma igen.

Passerar först SCA’s Ortviken och konstaterar att bilarna med massaved inte gör några avbrott för nationaldagen. Efter en ganska lång promenad efter något som en gång varit en asfalterad gångväg kommer jag fram till en liten strandremsa. En plätt som en gång varit fotbollsplan gränsar mot stranden och ute på en sten sitter en skarv och torkar vingarna.

Efter ett tag går jag vidare på en väg upp mot skogen. Lummigt, för att inte säga frodig grönska. Ett par bilar passerar från området men jag ser inga människor här. En märklig nästan spöklik känsla infinner sig när de stora sekelskiftesvillorna börja dyka upp i grönskan, alla övergivna och med igenspikade fönster. Några villor med uppsatta strålkastare och skyltar om vaktbolag som bevakar området. Såg 4-5 villor efter huvudvägen men det fanns fler efter stickvägar i området. Längst bort tog jag mig ned till vattnet igen vid en övergiven mindre stuga (i normal villastorlek). Här skymtar man Tunadalshamnen och Värmeverket men inga stigar som inbjöd till ytterligare vandring.

De stora sommarvillorna byggdes under en period mellan 1880 och 1910 av den tidens välbärgade fabrikörer och handelsmän. Under en period efter första världskriget och in på 60-talet fungerade området som ett friluftsområde för allmänheten och med sommarhem för barn och ungdomar.

Anledningen till att allt är öde och igenbommat nu beror på att kommunen löst in marken här. Planer finns (eller fanns, är osäker på utfallet) på en stor containerhamn. Andra krafter vill i stället bygga en helt ny stadsdel här, vet inte hur de tänkt bevara den speciella miljön.

Några länkar, Wikipedia, Petersviks vänner.

Efter besöket här blev det en lång promenad tillbaka till Korsta, Skönsberg och ner till centrum igen.

 

Read Full Post »